En dag på HBG djursjukhus!

Idag har jag & mamma varit i HBG på djursjukhuset med Felicia. Mamma och Pappa har sedan dom fick henne sagt att hon inte hör men eftersom Siri va likadan när hon va liten så har vi trott att det skulle försvinna. Eller jag!
Mamma bestämde sej efter att vi hade varit hos uppfödaren och hälsat på att hon ville göra ett hörseltest på Felicia.

Idag va tiden bokad, det känndes jobbigt att gå in där eftersom när vi va där sist va sista gången vi såg vår fina Gnistan. ♥ Usch vad jag saknar henne! I alla fall så kom vi in på ett rum rummet bredvid där vi satt med Gnistan och tog farväl vilket vi inte trodde det skulle vara. Tur de inte va samma rum, men i alla fall Felicia fick lugnande och somnade gott i mattes famn. Sedan fick hon ligga på britsen där vetrinären kopplade elektroder i hennes öron som sedan va kopplade till en dator.
Utifrån detta kunde man läsa av om hunden hörde eller ej!

Tydligen gör man alltid såna hörseltester i USA men i Sverige är det inte vanligt och därför görs det bara i HBG.
Avlen är väl inte så stor i Sverige som i USA. Men snart e den väl så som folk avlar på hundar balndrsaer av alla möjliga dess slag och sjuka hundar som inte ens blivit undersökta innan man tar valpar på dom.
Tänk om folk kunde tänka på annat än att tjäna pengar på djur.....

Jaja tillbaka till lilla Felicia, så visade sej i alla fall att hon va döv tråkigt nog. Om hon hör något högfrekven ljud kunde datorn inte visa men det kan man ju testa själv genom att köpa visselpipo för hundar med olika ljudfrekventer.

Ja det blir lite att tänka på nu för mamma och pappa. Dom har otur med sina vovvar. :( Men Felicia är i alla fall glad och mår bra annars, men man kan ju aldrig släppa henne lös och man måste vara försiktig med andra hundar eftersom hon inte kan höra när dom säger ifrån. Hon vill ju bara busa och kan då bli för "gå påig" vilket andra hundar inte kanske tycker om.





Såhär set det ut när man kopplar elektroderna på hunden.
Här testas en Dalmatin.
Bild tagen från Hundsports hemsida.




Kommentarer
Kikki

blir ju större utmaning för dina föräldrar att kunna lära sig kommunicera med henne, andra hundar är nog ingen fara de läser ju mer av kroppsråket!



Är det något som är ärftigt eller vanligt hos er ras?

2010-03-16 @ 21:26:20
URL: http://theotilda.blogg.se/
Jenny

felix har fått till de nu med sin nya leksak. Men de gäller att jag lägger små korvbitar inunder så att de riktigt luktar godis.. så fixar han allihopa.. =)

2010-03-16 @ 22:42:27
URL: http://liljan81.blogg.se/
Catrin

Nä det är tydligen inte alls vanligt Uppfödaren hade aldrig hört talas om en döb hund innan. Men vetriänären sa att det måste vara från någon i avlen eftersom det kommit så tidigt i åldern, hon har ju troligtvis aldrig hört men det är ju inte så lätt att ta reda på när dom är så små och dom bor med så många andra hundar. Så Siri ska kollas nu också!

2010-03-17 @ 16:36:06


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0